Forssbergspriset delas ut årligen till en eller flera personer som har gjort en betydande insats för odontologin. I år gick det till Stefan Lundgren, professor i käkkirurgi vid Umeå Universitet och konsult inom implantatkirurgi vid Smile tandvård Umeå.
"Väldigt förvånad, men också jätteglad!"
Det var Stefan Lundgrens första reaktion när han fick beskedet att han skulle få Forssbergspriset 2023 för sin metod som gör det enklare att sätta in tandimplantat. Det var dock en slump som ledde till upptäckten…
Forssbergspriset delas ut årligen till en eller flera personer som har gjort en betydande insats för odontologin och i år gick det till Stefan Lundgren, professor i käkkirurgi vid Umeå Universitet och konsult inom implantatkirurgi vid Smile tandvård Umeå.
Priset delades ut på den Odontologiska Riksstämman i Umeå i mitten av november och motiveringen löd:
Stefan Lundgren tilldelas Forssbergspriset 2023 för forskning som kartlagt och utvecklat kliniskt relevanta möjligheter med nya kirurgiska tekniker vid behandling med tandimplantat. Stefan Lundgrens forskning har ökat möjligheten att ersätta förlorade tänder där bentillgången varit begränsad, och har därmed väsentligt bidragit till förbättrad livskvalitet för många av tandvårdens patienter.
Stefan Lundgren
– Först blev jag bara förvånad över att jag skulle få priset. Sedan blev jag glad, det är jätteroligt att få ett så fint och hedervärt pris. Men jag inser också vilken nytta vår metod har gjort. Tack vare den har tandläkare runt om i landet, och även internationellt, kunnat hjälpa många patienter sedan början av 2000-talet, säger Stefan Lundgren.
Slump ledde till ny metod
Även bakgrunden till hur Stefan Lundgren upptäckte metoden är en smula förvånande. Under många år saknades enkla tillförlitliga metoder för benrekonstruktion, det vill säga att skapa förutsättning för att med implantatbehandling ersätta förlorade kindtänder i överkäken.
– Den traditionella lösningen under många år var att ta bentransplantat från patientens höft eller underkäke, alternativt använda sig av benersättningsmaterial. Dessa transplanterades till den nedre delen av bihålan och sedan gjordes en ny operation där tandimplantaten opererades in i det inläkta transplantatet.
Vid ett tillfälle hade Stefan Lundgren en patient som hade en stor cysta i bihålan vilken skulle opereras bort i en första operation, innan bentransplantationen.
– Så jag började med att operera bort cystan. Sedan reparerade jag bihåleslemhinnan med suturer och la tillbaka locket i bihåleväggen. På så sätt skapades ett slutet rum i bihålan nedre del under slemhinnan som spontant fylldes med blod.
Tre månader senare, då patienten kom tillbaka för att göra den planerade bentransplantationen, var det slutna rummet fyllt med nybildat ben. Kroppen hade alltså på egen hand bildat ben genom mineralisering av blodkoagel.
Bättre och enklare för patienten
Från denna överraskande upptäckt började Stefan Lundgren och hans kollegor fundera om detta kunde användas praktiskt och utvecklade den nya metoden. Den innebär att man skapar ett blodfyllt utrymme i bihålan där bihåleslemhinna hålls upplyft med hjälp av implantaten och på så sätt bildas ben runt implantaten efter någon månads läkningstid.
– Metoden är vedertagen i dag och gör det betydligt enklare att skapa förutsättningar för att sätta in inplantat. Det i sin tur gör att behandlingstiden blir kortare och att behandlingen blir mer kostnadseffektiv, men den stora vinsten är att ingreppet blir mindre och enklare för patienten, säger Stefan Lundgren.