Gå till huvudinnehåll

Forssbergsstipendiet 2021

Årets pristagare är skaparna av SKaPa

Svenskt kvalitetsregister för Karies och Parodontit, SKaPa, startades 2007, men idén kom ett par år tidigare. Upphovsmakarna var övertandläkare Inger von Bültzingslöwen, övertandläkare Jörgen Paulander och tandvårdschef för Region Värmland, Hans Östholm. För detta, sitt engagerade och banbrytande arbete, mottar trion 2021 års Forssbergspris.

Inger-Jorgen-Hans-Forssbergspriset2021.jpg

Ett ambitiöst projekt! Varför ville ni ta er an arbetet?

- Det har inom vården länge funnits behov och krav på att utveckla kvaliteten på ett systematiskt sätt. Det fanns en brist på verktyg för att kunna jämföra sig – inom samma klinik, mellan kliniker i samma region, men även nationellt, berättar Inger von Bültzingslöwen.

Varför är det viktigt?

- Kvalitetsregister har den unika egenskapen att man kan följa utvecklingen nationellt, regionalt och på kliniken över tid. Med data från ett kvalitetsregister får man en stringens och en enhetlighet som man inte kan få om man jämför information från olika datakällor, säger Hans Östholm. Med hjälp av informationen kan man förbättra arbetsmetoder, behandla och utreda med en säkrare grund. Det saknas kunskap grundad på uppföljning från säkra datakällor – här kan vi tillföra den. Forskning med kvalitetsregister som datakälla har beskrivits som en guldgruva och vi vill göra den tillgänglig.

- Ett syfte med SKaPa är att förbättra vårdens kvalitet i den kliniska verksamheten. Därför har vi också skapat en del i registerverksamheten där vi ger stöd till verksamheter som vill använda sig av SKaPa för att utvecklas på kliniknivå, berättar Inger von Bültzingslöwen.

En lyckad kombination

Att det blev just de här tre kollegorna som tog sig an utmaningen var ingen tillfällighet.

- Inger och Jörgen var disputerade och hade på olika sätt kommit i kontakt med begreppet kvalitetsregister, berättar Hans Östholm. De kom till mig med en PM 2005 med idén om att Värmland skulle kunna gå i bräschen, baserat på våra erfarenheter, önskemål och behov. Jag hade arbetat i 15 år med frågor som var kopplade till hälsoutveckling och hälsofrämjande arbete och var med på den idén direkt. Som tandvårdschef var jag med i Sveriges folktandvårdsförening och i det forumet lanserade jag idén hösten 2005.

Kollegorna i föreningen var positiva till idén och trion påbörjade arbetet med att utarbeta en projektplan.

- Vi bildade en lyckad kombination av erfarenheter och kompetenser, med olika utgångspunkter, menar Inger von Bültzingslöwen. Och inte att förglömma – det fanns en lång tradition i Folktandvården Värmland att driva på en hälsoinriktad vård. Vi hade alla ett intresse av de här frågorna.

Grundligt inledande arbete

Arbetet med att inrätta ett kvalitetsregister delades upp i tre faser, där stor tonvikt lades på den inledande fasen.

- Första fasen var väldigt viktig, berättar Inger von Bültzingslöwen. Vi hade möten med olika instanser, myndigheter, expertgrupper och föreningar så som Socialstyrelsen, Försäkringskassan, fackliga organisationer, odontologiska institutioner, specialistföreningar, representanter för privattandvården och andra grupperingar. För även om vi tyckte att det var en bra idé så var det viktigt att andra tyckte det också. Vi hade tidig kontakt med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, (dåvarande SKL) eftersom det fanns öronmärkta pengar från staten där vi redan från början sökte stöd.

Första ansökan om stöd fick gruppen dock avslag på. I utlåtandet fanns samtidigt mycket positiv feedback, som man kunde ta avstamp i kommande år, genom att bland annat inkludera större fokus också på nationell täckning för kvalitetsregistret och året därpå beviljades man stöd. Deltagande organisationer har också bidragit ekonomiskt under åren.

- Vi arrangerade en stor konsensuskonferens för att samlas kring gemensamma begrepp och få med relevanta och viktiga intressenter. Kvalitetsregister har funnits i sjukvården sedan ca 70-talet, men inom tandvården fanns ingen sådan tradition. En del trodde det var för komplicerat och svårt att upprätta registret som vi ville skapa – att det inte skulle lyckas, men på det stora hela fick vi mycket medhåll, berättar Hans Östholm.

- Många har under resans gång bidragit med både sin tid och värdefulla kompetens – utan dem hade vi inte lyckats, säger Inger von Bültzingslöwen.

Digitaliserade processer

En avgörande framgångsfaktor för projektet har varit den process med vilken data överförs till registret.

- I andra, medicinska, register knackas informationen in för hand på dator till registret, vilket är både tids- och resurskrävande, säger Inger von Bültzingslöwen, men i SKaPa överförs data från klinikerna automatiserat på elektronisk väg.

- Denna automatiserade överföring kan ske från de flesta databaserade svenska journalprogrammen, fyller Jörgen Paulander i.

- Den elektroniska överföringen sker nattligen och ger en mycket snabb överföring till grunddatabasen. Detta är helt unikt, berättar Hans Östholm. Vi tre – Jörgen, Inger och jag, ledde arbetet med de grupper som hade specialkompetens, däribland en IT-arkitekt. Det odontologiska språket och viktiga termer förde Jörgen över till IT-arkitekten så att vi kunde få vårt system konstruerat utefter våra specifika behov. Automatiken har möjliggjort att vi får snabb och heltäckande tillgång till data från de anslutna klinikerna, både från offentlig och privat sektor.

Arbetet fortsätter

Kvalitetsregistret har sitt huvudsäte i Karlstad och styrgruppen och andra viktiga grupperingar finns runtom i landet.

Hur ser arbetet med kvalitetsregistret ut idag – är det klart eller finns det mer att uträtta?

- Nej, arbetet med SKaPa är inte klart. Den som driver utvecklingen idag är registerhållare Lars Gahnberg och det är vi väldigt glada för. Han gör en stor insats med att driva arbetet vidare tillsammans med andra nyckelpersoner. Jag pensionerade mig för fem år sedan och sysslar bara med en del forskning idag, säger Inger von Bültzingslöwen.

Hans Östholm jobbar kvar i SKaPa på begränsad tid och ingår även i projektledningen för de nya Nationella riktlinjerna. Här finns också en speciell indikatorgrupp för att följa upp riktlinjerna med hjälp av data från SKaPa.

- Jag försöker också bistå nuvarande registerhållare, Lars Gahnberg, deltar i möten av principiell karaktär och tolkar data. Det finns några viktiga utvecklingsprojekt på gång, bland annat ett delregister som ska hantera tandimplantat, alltså överlevnad av implantat, och perimplantära sjukdomar, berättar Hans Östholm. Arbete pågår också med att anpassa variablerna för att kunna söka i en metadatabas för att underlätta för forskare att hitta variabler för den forskningsidé man har. Även patientrapporterad upplevd kvalitet på utfört arbete ska kunna inkluderas i registret i framtiden.

- Så här från pensionärsbänken är det framför allt vår tidiga ambition att SKaPa ska bli tillgängligt direkt vid behandlingsstolen som jag tycker ska prioriteras, den kliniska anknytningen skulle jag rekommenderat, säger Jörgen Paulander.

Slutligen, hur känns det att vara årets pristagare av Forssbergsstipendiet?

- Hedrande! Jag är stolt över att ha fått priset – det är prominenta personer inom svensk tandvård som har fått priset tidigare, säger Hans Östholm.

Inger von Bültzingslöwen instämmer.

- Det känns fantastiskt. Ärofullt! SKaPa har växt till en nationell angelägenhet och det är jättekul.

Även Jörgen Paulander instämmer med ovanstående.

- Nu känns det som den odontologiska karriären fått komma till en definitiv punkt.

Läs gärna mer om arbetet via www.skapareg.se.