Teknisk framkant i Örebro

Långt fram på sin digitala resa

Mitt i centrala Örebro, bara ett stenkast från tågstationen ligger Centrum för Specialisttandvård. I huset finns utöver specialisttandvården även länets största allmäntandvårdsklinik, ett tandtekniskt laboratorium, odontologiska forskningsenheten och folkhälsoenheten.

Totalt arbetar cirka 200 personer i huset. Specialisttandvården har drygt 150 anställda och alla tandvårdsspecialiteter finns i byggnaden, förutom käkkirurgi som håller till på Universitetssjukhuset Örebro.

– Något som är unikt för oss här i Örebro är specialistutbildningen. Den är en av de större i landet och vi har 23 ST-tandläkare som utbildar sig hos oss just nu. Så vår verksamhet står på tre ben: vård, forskning och utbildning, säger Carl-Fredrik Arnelund, specialist i protetik och områdeschef på specialisttandvården.

Folktandvård med eget labb

Det är också ganska unikt att folktandvården i en region har ett eget tandtekniskt laboratorium. Laboratoriet i Örebro servar länets alla folktandvårdskliniker och ett fåtal privata kliniker med alla typer av tandtekniska arbeten.

De har framför allt ett nära samarbete med specialisttandvården och arbetsflödet blir extra smidigt eftersom de delar byggnad. De slipper bland annat att skicka avtrycken med paket och bud. Till exempel ligger protetikavdelningen bara på andra sidan korridoren från labbet.

En annan fördel är att de enkelt kan samlas runt patienten.

– Det är ett oerhört stort plus att kunna få se våra arbeten live på patienten. Att få se det, där det faktiskt ska användas, i munnen. Om det är något som vi måste justera är det mycket enklare att kunna titta direkt på patienten. Det är också nyttigt att man får se när något blivit riktigt bra. Det lär man sig jättemycket på, säger Torgny Lindberg, verksamhetschef på tandtekniska laboratoriet.

Vi tar hela tiden steg mot att göra fler och fler arbeten digitalt

När Torgny Lindberg började som verksamhetschef för två år sedan var skanner och fräs nyligen beställt och på väg till labbet. Till en början fräste de mest zirkonia, men de utnyttjar allt fler funktioner och fräser i dag även en del vax och plast.

Högre krav från patienter

I dag tillverkar de i stort sett all zirkoniaprotetik i sitt laboratorium och tycker att det ger en bra kontroll att producera produkterna själva. De märker att även patienterna ställer högre krav på material och ser en ökad efterfrågan på zirkonia.

– Vi visar våra kunder att vi hänger med genom att använda nya material och ny teknik. Även om vi ännu inte använder utrustningen fullt ut. Men allt eftersom vi lär oss mer och mer så kommer vi att kunna utnyttja mer av maskinernas potential. Vi tar hela tiden steg mot att göra fler och fler arbeten digitalt, säger Torgny Lindberg.

Han berättar att tandtekniker Andreas Lennselius, som jobbat i ungefär ett år på kliniken, har varit en viktig del i labbets utveckling med sin digitala kompetens.

– Jag testar alltid om det går att lösa ett uppdrag digitalt i första hand. Först när jag stöter på svårigheter och vi ännu inte har kunskapen för det digitala väljer jag det konventionella arbetssättet, säger Andreas Lennselius.

Senaste tekniken

Region Örebro län har en ambition att ha den senaste tekniken och vill motivera personalen genom att de får jobba med de bästa möjliga verktygen, både vad gäller teknik, material och metoder. Men de poängterar att det inte är något självändamål att bara ha det senaste om man inte vet hur det ska användas.

– Vill inte satsa på teknik som blir stående i ett skåp och bara visas upp på öppet hus, utan den ska kunna användas i den dagliga verksamheten. Och den utrustning vi har idag används verkligen, så det är jag glad över, säger Carl-Fredrik Arnelund.

De har fört in ny digital teknik långsamt och lite i taget i verksamheten. I dag har de en intraoral skanner som används på specialisttandvården och har en förhoppning om att fler och fler kliniker ute i länet ska börja med digitala avtryck.

– Det pågår ett utvärderingsprojekt för intraoral skanning på klinikerna. Det största hindret är ofta hos tandläkarna själva som inte vill byta sitt arbetssätt. Det gäller då att behandlarna inser fördelarna med den nya tekniken, som att det blir mindre felkällor med digitala avtryck till exempel, säger Carl-Fredrik Arnelund.

I dag är andelen digitala avtryck bara en bråkdel av de totala antalet arbeten på laboratoriet, men det är en jämn tillströmning.

– Vi märker att det främst är yngre tandläkare som är villiga att använda den digitala tekniken och i dagsläget används det mest på enklare fall, men antalet kommer med all säkerhet att öka med tiden, säger Torgny Lindberg.

– En styrka med de digitala avtrycken är dels att man minskar felkällorna, dels att du som tandtekniker kan ha direktkontakt med tandläkaren medan patienten fortfarande sitter i stolen. Det gör att du kan upptäcka eventuella brister i avtrycket i ett tidigt skede, säger Andreas Lennselius.

Bättre planering

När man installerar ny teknik är det viktigt med support vid själva införandet, men även att supporten fungerar vid den dagliga driften. Om man inte får hjälp tillräckligt snabbt så stoppas verksamheten upp.

– Vi tycker att supporten har fungerat bra. Eftersom vi fortfarande har mycket kvar att lära behöver vi ofta support när vi ska testa nya funktioner, säger Torgny Lindberg.

I dag har de börjat att använda den digitala utrustningen i så pass stor grad att de måste planera in sina dagar så att alla får möjlighet använda den när de behöver. De har börjat testa att skriva ut bettskenor och ta fram implantatguider, något de tror att de kommer använda mer och mer.

– Det digitala underlättar mycket vid planeringen. Jag gillar till exempel funktionen med förlaga i 3D-skrivaren. Det innebär att vi kan ta fram en förlaga i akryl som vi kan justera och efter det skanna av den. Det gör att det blir mindre fel och strul med slutprodukten, säger Carl-Fredrik Arnelund.

Utrustning från Plandent i Region Örebro Län:

Artikeln publicerades första gången i Journalen nr 1 2019.